Min väg till Hanken

 

Hej, jag heter Frans Kreutzman och är första årets studerande i Åbo Akademis Handelshögskola. Jag sökte första gången in till Hanken våren 2015 före jag ryckte in i militären. Då läste jag en av böckerna en gång och tänkte ”nog kommer jag in utan att göra desto mera arbete”. Det bevisades vara helt fel. Efter militären bestämde jag mig för att söka en gång till, så våren 2016 sökte jag andra gången och kom in. Jag kan ärligt säga att jag inte skulle ha kommit in om jag inte skulle ha gått prepkursen. Jag är lat och hatar att läsa, så jag skulle aldrig ha lärt mig materialet som vi skulle läsa inför inträdesprovet. Efter att ha gått prepkursen så var det bara att repetera anteckningar och läsa lite på egen hand. Ni som söker, tänk inte att ni bara går prepkursen och sedan väntar en månad och kommer rakt in till Hanken, så kommer det troligtvis inte att gå. Kom ihåg att läsa fast ni tror att ni kan allt, man kan alltid lära sig materialet bättre.

Som sagt hjälpte prepkursen mig mycket, fastän kursen bara var två veckor lång. I början tänkte jag att man inte kan lära sig så mycket på två veckor, men efteråt sett lärde jag mig faktiskt hela materialet under dessa två veckor. Jag hade redan läst en del före kursen började, men på prepkursen lärde jag mig saker som jag helt och hållet hade missat förut. Prepkursen var alltså till stor nytta för mig.

Tack vare prepkursen lärde jag även känna många nya ansikten och fick många nya vänner, vilket underlättade första dagen i Hanken då man annars också är lite nervös. I slutet av prepkursen ordnades det en prepkurssitz. Själv hade jag aldrig varit på en sitz förr så det var ett bra sätt att lära känna några äldre studeranden och på samma gång få en bild av hurdant livet utanför studierna är, d.v.s. hurdant festandet är.

Första gången jag skrev inträdesprovet, hade jag ingen aning om vad som frågades. Jag hade heller ingen aning om vad jag svarade. Men 2016 då jag kom in så övade jag på förra årets inträdesprov och provet verkade superlätt. Jag var lite osäker på om jag var tillräckligt bra för att komma in och på grund av min lathet så orkade jag inte läsa så hemskt mycket efter prepkursen heller. Men jag kan medge att jag borde ha fortsatt med läsandet. Jag skulle kunna säga att det var lite tur i att jag kom in, fast jag arbetade hårdare än till en enda skrivning i gymnasiet.

Om jag nu tänker på vad jag skulle ha kunnat göra annorlunda, så skulle det vara planeringen av min tid och att jag borde ha fortsatt läsa fastän jag hade känslan av att jag redan kunde allt. Då jag sökte första gången tänkte jag att det är helt samma om jag kommer in eller inte, eftersom jag ändå ska till militären. Men i militären märkte jag hur jobbigt det blev då kompisarna redan hade kommit in och jag hamnade läsa på kvällarna och efter att jag kom ut ur militären. Med andra ord; desto tidigare du satsar ordentligt på sökandet, desto snabbare är det över.

Efter att jag kom in fick jag njuta av ett långt sommarlov. Då sommarlovet slutade började studierna med en vecka som kallas ”gulisveckan”. Veckan var full med nya saker och fester varje kväll. Där ska man vara med på allt. Jag lärde känna största delen av mina studiekamrater och många äldre studerande och det hade en stor inverkan på hur studierna fortsatte då kurserna startade. Studielivet är en av de bästa tiderna man har i sitt liv och här får man vänner för livet. Man skall njuta så mycket man kan, så kom igen och sök in till skolorna vart ni vill (Hanken i Åbo) och börja ert studieliv. Hoppas vi ses nästa gulisvecka!

Frans Kreutzman

Tidigare prepkursdeltagare